Att blåsa maskrosbollar i solnedgången

Att blåsa maskrosbollar i solnedgången

Dagarna som går. Det är livet. Vi här på västkusten har en tendens att bara leva för sommaren, vi tänker att i sommar då kommer allt bli bra. I sommar kommer allt bli bra, det har varit mitt motto under våren. Men det är oerhört sårbart, blir det en regnig sommar hamnar livet lite i obalans. Kanske är det dags att leva för idag och inte för imorgon. Kanske är det dags att stanna upp. Att se mig omkring och vara tacksamma för det jag har.

Kollage2 Joni2 Kollagesv1 Joni1

JOni5

Att jobba som frilansfotograf, ständigt söka efter nya jobb samtidigt som jag gör jobbet för dagen och avslutar jobben från igår. Att lägga det eviga livspuzzlet, lägga bitarna rätt och så fort som möjligt. Stanna upp, tänk efter, hur viktigt är det att lägga bitarna fort eller är det mer viktigt att jag lägger dom på rätt plats.

Barn är en tillgång och en evig inspiration till att leva för dagen. Jag försöker ibland lämna jobb och stress hemma för att ta in livet, stanna upp lite och vila. Fast egentligen vill jag ju lära mig att ta in livet i varje stund. Förra veckan var jag på en kusins studentfest, det sprudlade glädje från första sekund jag stod på skolgården och såg henne springa ut. Resten av dagen bara andades glädje och lycka. Lycka över att avsluta något, lycka att klara av skolan, lycka att få bra betyg, lycka att ha fin familj och vänner, lycka att ha hela livet framför sig.

Joni4 Kollage4

Fram mot kvällen gick jag och min brorsdotter ner till bryggan vid huset där festen hölls. Vi kollade på vattnet, fiskarna och Joni dansade så att klänningen blåste upp och flög runt i vinden. Vi luktade på blommorna som ”luktade underbart”. Vi blåste maskrosbollar i solnedgången och för en stund var livet perfekt. Det fanns inget roligare än att blåsa maskrosbollar och Joni ville aldrig gå därifrån. Hon hade stannat hela natten om hon fick. Hon fick mig att glömma allt runtomkring och skratta åt det lilla, skratta åt livet, att glädjas åt livet, att känna tacksamhet och kärlek till familj. Jag älskar henne till månen och tillbaka!

Alla dagar är inte en dans i solnedgången. Men dagarna som går, det är livet.

Erica

 

There are no comments

Kommentera