Internationell kärlek bland vallmofälten

Internationell kärlek bland vallmofälten

Malmö hade visat sig från sin bästa sida i några dagar men när lördagen kom hängde gråa moln över himlen. Men det hindrade inte bruden att vakna med ett leende på läpparna. Today is the day!

Klara och Jons bröllop var liksom finalen och början på resan på samma gång. Så är det kanske alltid när det gäller bröllop egentligen. Äntligen i mål liksom… med planering och förväntningar.

Men för Klara & Jon var det ännu mer så. Jon kommer nämligen från Oklaholma, USA. Och Klara ja hon är från Sverige. De träffades genom ett experiment kan man nästan säga. Som Klaras mamma uttryckte det i sitt bröllopstal: Tack Gud för sociala medier!

För att göra en ganska lång historia kort så var det Jonas (min man) som fick kontakt med Jon via twitter på grund av kaffe och jeans. Det ena ledde till det andra och med lite mod, äventyrslystnad och kaffekärlek så kom snart Jon på besök till ett grått Sverige. Han blev trots vädret (gråaste januari) förälskad i Sverige och bad mig om en match make. Klara min kära vän fick bli chansningen. Och som i princip blev love at first sight (sms). Och i september kom Jon tillbaka och träffade Klara och DÅ var det love att first SIGHT och sen den dagen har nog ingen tvekat på att de skulle bli happily ever after. Så själva bröllopet i sig var ju en enda stor saga som var sann.

Bröllopet var finalen och startskottet! Och vilken final och vilket startskott.

jonklara3

Klara-Jon-12 Klara-Jon-13 Klara-Jon-14 Klara-Jon-15 Klara-Jon-16

I Södra Åkarps kyrka utanför Malmö skulle det fantastiska ske. En blandning av svenska och amerikanska traditioner i en härlig stilren kompott. Klara gillar enkla linjer och härlig gemenskap och är inte bruden som pysslat fem hundra olika servettvikningar det senaste året. Vilket var helt fantastiskt för det speglar de som par väldigt mycket. Vi var cirka 70 inbjudna gäster och varav tolv stycken från USA.

Jag fick äran att vara toastmadame (vad man innefattar i det kan vara olika). Det är verkligen en stor ära att få den frågan, en del kan ju vänligen men bestämt tacka nej till sådana uppdrag men under den dagen är det fantastiskt att få vara mitt i kärleken, mitt i förväntningarna, mitt i glädjen och mitt i stressen (japp, så är det).

Klara hade utsett tre av hennes vänner, däri mig själv inräknad, till hennes bröllopstussor. Haha, ett uttryck som vi inte la så stor värdering i. Det handlade i princip att finnas till hands för Klara under bröllopsdagen och stötta henne precis innan vigsel och så vidare.

KlaraJon2

När Klara kom till kyrkan med tjejerna i släptåg öppnade jag minnesbanken och tryckte på spara! Jag och hennes pappa stod vid kyrkporten och ser henne komma med ett nervöst leende på läpparna och en fantastisk glädje i ögonen. Den stunden glömmer jag aldrig och jag är glad att jag fick vara med där och då.

Vigseln började med att familjerna, bröllopstussor och Jons två vänner gick in under klockringning och strax därefter kom Jon in till låten Waiting for an angel. Det var fantastiskt och vi kunde nästan ta på stämningen i luften. Därefter gick låten över till Make it to me och alla reste sig. Att få öppna kyrkdörrarna till en bedårande brud och en stolt pappa och försiktigt viska lycka till innan de gick in är obetalbart. Klara gick med mycket nervösa ben och mötte Jon framme i kyrkan. Vigseln som hölls på engelska var väldigt vacker och ganska kort men alldeles perfekt. Klara läste sina löften på engelska och Jon sina på svenska och då var i alla fall inte mina ögon torra.

Festen fortsatte sedan på Holmanäs gård. Ett ställe som passade som handen i handsken för de festligheter som skulle ske. Det var dags för en gedigen familjemiddag. Maten serverades av tre utomordentligt kompetenta kockar och det bjöds på fantastisk fräsch mat med lammstek direkt från grillen. Perfekta tillbehör så som färskpotatis blandade med spenat och sommarlök, rödbetor och getost med hasselnötter, gröna ärtor med fänkål och mycket mer. Dessutom fantastiska såser till. En trevlig detalj var att maten serverades på uppläggningsfat som fick vi skicka runt vid bordet, precis så som det ska vara family dinner style.

klaraJon1

Kvällen fortsatte med fina, roliga och känslosamma tal. Det var ju amerikaner på besök och utan att spä på några fördomar så kan man väl säga att den största gråtfesten kom från Jons fantastiska systrar Hannah och Taylor. Helt underbart! Det smittade av sig och när Jonas skulle hålla ett tal till Jon så var till och med han gråtig. En detalj: han grät inte ens på vår bröllopsdag.

När maten var uppäten och dessertpajen var i magarna var det dags för dans. Och den första dansen som man och hustru skedde till Linnea Henriksson och låten Dansa med mig. Klara som är dansare och också hade gäster som var dansare dominerade dansgolvet men vi andra lyckades minsann hänga med på svängomen och det var härlig stämning.

När mörkret lagt sig över Holmanäs vinkade vi av det vackra brudparet som åkte vidare in i natten.

En saga som blev sann beskriver dagen rätt. Glädjen i att två människor möts och gifter sig och att vänner och familjer från två olika länder på två olika kontinenter kommer tillsammans till en liten kyrka bland vallmofälten i Skåne.

 

/Ottilia

(Foto: Ottilias lillebror Josef Olofsson har tagit dom fina bilderna från dagen, tack!)

There are no comments

Kommentera